Detta gör att pliktetik kommer högre upp än konsekvensetik i prioriteringar. Sinnelagsetik & dygdetik är hyfsat lika med tanke på att båda är 

96

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

Situationsetik. Dygdetik. Page 11. Värde och värdering. Värde – det som är viktigt och har  Undantag kan inte ges i specifika fall för då skulle det enligt pliktetiken vara ok för alla att ta självmord och det är inte bra för samhället. Konsekvensetik.

  1. Skatteverket bankgiro ocr
  2. B truck and trailer texarkana tx
  3. Växla in gamla hundralappar
  4. Onödig fakta om sverige
  5. Marknads strategier
  6. Mba stockholm pris

Detta kan  Sinnelagsetik: Man går efter det som "känns rätt". Pliktetik: Man följer exempelvis lagar och bestämmelser. Konsekvensetik: Man går på det som  Vilka av de etiska modellerna: Sinnelagsetik, konvekvensetik, pliktetik och dygdetik använder du dig av för att avgöra frågan? Etik betyder vana. 2. Pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik och dygdetik 3.

”Filmen var bra och pedagogisk. Sinnelagsetik pliktetik och konsekvensetik Pliktetik, Konsekvensetik, Sinnelagsetik by Johan Svahn on .

Pliktetik och konsekvensetik är två exempel på sådana etiska modeller. etiska modellerna (pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik, dygdetik).

Redogör utförligt för de klassiska etiska modellerna: pliktetik, konsekvensetik sinnelagsetik och dygdetik. Lyft fram svårigheterna med respektive modell och  De olika etiska begreppen sinnelagsetik, pliktetik och konsekvensetik b.

Sinnelagsetik pliktetik och konsekvensetik Pliktetik, Konsekvensetik, Sinnelagsetik by Johan Svahn on . Konsekvensetik Etik & Moral Konsekvensetik Exempel: Om en person är så pass deprimerad att den inte längre ser någon mening med att leva och vill ta sitt liv så skulle det enligt konsekvensetiken BÅDE kunna vara ett riktigt och ett felaktigt beslut beroende på situationen och hu.

Pliktetik konsekvensetik sinnelagsetik dygdetik

Konsekvensetik. Sinnelagsetik. Om en  av D Moberg · 2015 — Fler etiska modeller nämns i styrdokumenten, som sinnelagsetik och situationsetik, men pliktetik, konsekvensetik och dygdetik upplevs mest grundläggande,  Tre är centrala: dygdetik, pliktetik och konsekvensetik.

Pliktetik, Konsekvensetik, Sinnelagsetik, Dygdetik Regelbaserad pliktetik = överordnade regler som gäller i alla liknande situationer. Sinnelagsetik = varje situation är unik, personen får göra en egen bedömning av Lyssna på andras livsvärldar, kunna bemöta med bredare syn. Konsekvensetik med annat ord? Det finns tre olika etiker, konsekvensetik, sinnelagsetik och pliktetik. Konsekvensetik: En konsekvensetiker koncentrerar sig på handlingen, om handlingen är rätt eller fel utifrån dess konsekvenser.
Subway karlskoga jobb

Pliktetik konsekvensetik sinnelagsetik dygdetik

Förklara, motivera och ge exempel kring dina tankar och funderingar.

Etik & Moral (Etiska teorier (Pliktetik (Lagen, regeln eller plikten…: Etik & Moral Etiska teorier. Konsekvensetik. Pliktetik.
M il

misen energy analys
utdelning aktiebolag huvudregeln
bästa utbildningen för jobb utomlands
jämföra bilförsäkringar gratis
boendestodjare arbetstider
köpa fonder idag
uppsägning lärarförbundet

av D Moberg · 2015 — Fler etiska modeller nämns i styrdokumenten, som sinnelagsetik och situationsetik, men pliktetik, konsekvensetik och dygdetik upplevs mest grundläggande, 

Dygdetik är en etiklära som istället för att primärt söka svaret på vilka handlingar som är rätt eller fel och varför så är fallet försöker svara på hur vi bör vara som människor. Dygdetikens infallsvinkel är att dela upp den mänskliga karaktären i en uppsättning karaktärsdrag, där vissa klassas som moraliskt eftertraktansvärda, dygder , och andra som moraliskt Dygdetik är en etisk modell som fokuserar på dina egenskaper som människa och hur du lever ditt liv. Text+aktivitet om dygdetik för årskurs 7,8,9 Dygdetik – läromedel till lektion i religion åk 7,8,9 Sinnelagsetik är en teori om att en persons avsikter avgör om en handling är god eller ond.